Efter två dagars sjukskrivning är man knappast frisk, men världen rullar vidare trots att man kräks och har feber, som tur är kräktes bag bara en gång på jobbet, sen har jag blivit förskonad det hemska hulkandet.

Näst äldsta grabben fyller år på söndag, 13 år, vart tar åren vägen liksom?

Nähä, nu ska jag in och röra om i det som kallas arbetarrörelsen, se till så medlemmar har det bra!!

Detta är ord från en man som blickar mot framtidens invandringsproblematik för 30 år sedan.

Undrar om han hade varit stolt i dag om han begrundade riksdagen och hur svenska folket har valt....

"Demokratin är fast förankrad här i landet. Vi respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna. Grumliga rasteorier har aldrig funnit fotfäste. Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta.

Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung.

Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt. En människas hudfärg, ras, språk och födelseort har ju ingenting med mänskliga kvaliteter att göra. Att gradera människor med sådan måttstock står i bjärt kontrast till principen om människors lika värde. Men den är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen - på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken.

Alla invandrare som kommer hit möter svårigheter, ofrånkomliga och betungande. De har brutit upp och måste känna saknad. Även om de får en god materiell försörjning, är det mycket som är nytt och främmande: språket, sedvänjor, ny miljö och nya människor. Till det nya måste de söka anpassa sig. Och vi har naturligtvis rätt att ställa krav på att de följer de spelregler som gäller i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden. Men kravet på anpassning får aldrig drivas så långt att det innebär att invandrarna skall bli precis som vi. De kommer alltid att förbli präglade av sin miljö och sitt ursprung. De flesta av dem kommer alltid att söka värna om sin egenart samtidigt som de söker delaktighet i den gemenskap som vi byggt upp här i landet. De kommer att vara "annorlunda" svenskar.

Sverige har sedan länge varit ett mycket enhetligt land. Vi har saknat minoritetsproblem. Men verkligheten förändras. Vi blir mer och mer beroende av kontakt och impulser över gränserna. Vi kan inte bygga murar mot omvärlden, murar som betyder isolering och tillbakagång. Utvecklingen för människorna närmare och närmare varandra, i en kontakt som betyder stimulans men också nötning och svårigheter. Internationalismen får inte vara endast en känsla på distans. Den blir alltmer en del av vår vardag. Invandrarna i Sverige kan på sätt och vis sägas förebåda en ny tid. De vill bli en del av vår gemenskap och vi måste i vår tur söka oss ut i en vidare gemenskap över gränserna. Världen kommer till oss och vi måste komma ut i världen.

Den framtid vi kan skönja kommer att föra med sig mycket av påfrestningar och svårigheter, när vi svenskar skall anpassa oss till en förändrad verklighet. Men skall vi kunna överleva måste vi lära oss att leva tillsammans med andra."

Olof Palme

När julens morgon gryr, önskar jag mig en välsignad jul som man säger. Jag är inte troende, jag har aldrig trott på det här med gud, Jesus Kristus och den heliga anden, men jag gillar stämningen med jul.
Alla julsånger, alla ljus och den värme som julen för med sig. Ett tillfälle att umgås, ett tillfälle att visa att man tycker om någon, att någon betyder något för mig. Sedan det här med religion det råder det delade meningar om.

När julens morgon gryr önskar jag att alla människor i denna kalla nord hade någonstans att bo. När kylan sveper sitt täcke över skyn, önskar jag att alla hade ett hem att gå till. En säng att krypa ner i. Några tofflor att sätta fötterna i, en kopp kaffe mellan två knäppta händer.

När julens morgon gryr, önskar jag att alla människor i misär, lidelse, plågor och förtryck skulle få ro i själen, en trygg plats att bo på. Alla kvinnor, barn och män som misshandlas, alla människor som bär på en hemlighet eller börda önskar jag kunna släppa på denna enorma tyngd, bara för en dag.

När julens morgon gryr önskar jag att alla sjuka människor får bli friska och lyckliga. Bara för en dag. På denna jord finns människor som mer än allt annat önskar sig ett friskt och normalt liv, en önskan som inte kan köpas för pengar en önskan som kanske inte går i uppfyllelse.

När julens morgon gryr önskar jag alla en vit jul och att tomten inte är far till alla barnen. Jag önskar att fler likt Karl Bertil Johnson gör någonting för att sprida glädje i vinterkylan och beundrar de människor som står i gatornas hörn och sprider glädje med musik och glögg.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.

Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Vad ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej. Lagstiftningen är därmed en kompromiss mellan psykiatri och juridik där konflikten mellan patientens rätt till integritet och vård och kravet på en rättvis och förutsägbar straffrätt blir tydlig. Utgången av prövningen av den tilltalades psykiska tillstånd har en avgörande betydelse för påföljdsvalet, och därmed också för den tilltalade. Dennes intressen, det s.k individualpreventiva intresset, är inte alltid förenligt med ett allmänpreventivt intresse vari samhällets rätt till skydd ligger. Rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har fått kritik för att ha drag av smyginternering, då en patient kan fortsätta vårdas med hänsyn till att dennes återfallsbenägenhet i allvarlig brottslighet, utan att ha ett fortsatt vårdbehov. Detta ska jämföras med lagöverträdare som dömts till fängelse, där krav på varken förbättringsåtgärder eller uppföljning finns.

Kravet för att erhålla en rättslig särställning med hänvisning till påverkan av en allvarlig psykisk störning är idag satt väldigt högt, och det har i praxis dessutom visats vara svårt att hitta en enhetlig tillämpning av vad som kvalificeras in under begreppet. Det finns en tydlig brist på en likformig begreppsanvändning, både såväl mellan olika yrkesgrupper men också mellan personer inom samma yrkeskategori. Domstolen tvingas förlita sig på sakkunnigas utlåtanden om den tilltalades psykiska hälsa, men ska ändock självständigt pröva, jämföra och bedöma den information som framlagts. Detta trots att rättens ledamöter i de flesta fall saknar psykologisk kunskap och de sakkunniga många gånger gör motstridiga bedömningar av en tilltalads psykiska tillstånd. När den medicinska bedömningen inte är tillfredsställande, faller det ned till en slags tillförlitlighetsbedömning ? något som i högsta grad kan ifrågasättas ut ett rättssäkerhetsperspektiv.Vidare finns stora skillnader både i såväl tid för frihetsberövande som möjlighet till vård beroende på vilken påföljd som utdöms. Rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning tidsbestäms t.ex inte alls och möjligheterna till psykiatrisk vård i fängelse för en psykiskt sjuk gärningsman kan vara begränsade. Såväl proportionaliteten som förutsägbarheten med denna ordning kan ifrågasättas. Det svenska systemet bygger idag på en föreställning om vårdandets positiva effekter ? trots att det egentligen ännu inte finns någon forskning som stöder detta.

En begreppsproblematik och brist på likformighet vid bedömningen av en tilltalads psykiska hälsa, tillsammans med en avsaknad av proportionalitet och förutsägbarhet vid såväl domstolsprövningen som vid verkställigheten av utdömd påföljd ? gör att det rättsliga system som idag finns för att hantera psykiskt störda lagöverträdare har tydliga brister och kan ifrågasättas ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Sitter här och har många funderingar, funderingar som kretsar kring att få chansen att jobba extra som arrestantvakt.

Googlar man på det så får man mest upp jobb annonser. Jag vill veta lite mer om jobbet…

Vad gör man? Vilka regler som gäller?

Är det så pass våldsamt som det beskrivs här?

: ” En arrestvakt i polishuset i Borås åtalades på tisdagen efter att ha slagit en man i huvudet vid en visitation, skriver Borås Tidning på nätet.

Händelsen, som utspelades sig i slutet av mars, bevittnades av två poliser som nu kallats att vittna när den civilanställde vakten ställs inför skranket.

Åklagaren anser att arrestvakten gjort sig skyldig till ofredande alternativt tjänstefel.”

Eller så här:

” Den 54-årige arrestvakten dömdes, mot sitt nekande, till tre månaders fängelse av tingsrätten hösten 2009.

Hovrätten har nu bestämt sig för att korta straffet till en månads fängelse eftersom 54-åringen blir av med jobbet.

Händelsen inträffade i början på 2009. I samband med att den intagne skulle flyttas till en annan avdelning hotade vakten den intagne genom att säga ”du ska ner till hundarna”. I hissen knäade han sedan den intagne i skrevet.”

Vilka risker finns där?

Ska man skapa en bra välfärd, så ska man inte bygga upp ett hat i vårt, redan så hatiska, samhälle. Bakom de fina orden, så tror jag att SD har andra planer med vårt land. Efter att de har kommit in i svenska folkets hjärtan med sin propaganda, så tror jag att de kommer ta tag i det de egentligen vill. Få ut dem som de tycker belastar samhället, som i det här fallet är invandrarna. 

De rasistiska budskapen är uppenbara, enligt mig. Man kan inte skylla landets problem på en viss grupp eller en viss ras, utan underlag. SD har försökt manipulera svenska folket med sina falska statistikrapporter, som visar att de med utländskt bakgrund gör mer brott än svenska. Några handplockade presenterades för pressen, där majoriteten av brotten begicks av folk med invandrarbakgrund…

Kommer Sverigedemokraterna en dag att få styra Sverige så kommer det med all sannolikhet att förstöra Sverige radikalt. Vårt samhälle kommer falla totalt. Varför? För att man inte